Drivet glas

Glasets mynningen öppnas och formas i hyttan.

Med punteln anhäftas glaset i botten, för att sedan knackas av (se Skrängt glas)
från den glasblåsarpipa som använts vid uppblåsning.
Genom förfarandet har glaset vänts så att botten är närmast punteln
och mynningen längst ifrån. Mynningskanten värms upp,
varpå mästaren klipper den rätta formen.
Sedan värms hela eller delar av glaset upp ytterligare
och slutligen formas glaset till dess tänkta utseende med framför allt vått papper.
Detta förfarande kallas klippt och drivet. Kräves ingen klippning,
utan endast uppvärmning, för att ernå den rätta formen, är glaset oklippt och drivet.
Mästare Sune Theander verksam 1949-2000 på Sandviks glasbruk
Foto: Jörgen Ludvigsson, Smålands museum - Sveriges glasmuseum